Om man går tillbaka exakt ett år i tiden så befann jag mig i den fina staden på L. Jag karvade pumpa, byggde kojor, läste otroligt mycket sagor och drack te längs med Themsen. Det är en tid som för mig känns väldigt långt borta men ändå så nära, ungefär som en liten dröm. Många gånger kan jag komma att sakna doften, känslan men framför allt friheten denna tiden innebar. De dagar då jag bara satt flera timmar i en park och läste en bok, åkte från station till station och bara skrev eller alla de lördagar då jag strosade på Portobello Road i mitt finaste Notting Hill. Kyliga och grå höstdagar som denna för tankarna tillbaka i tiden och då blir man ganska nostalgisk. Jag har det väldigt bra nu också. Men, den där lilla extra gnistan saknas så därför har jag bestämt mig för att följa mitt hjärta och mina drömmars mål. Bära eller brista. Kosta vad det kosta vill. Jag tänker bara ha kul!

x x x